Eftersom jag är med i gruppen som skall behandla youtube och JasonTV, valde jag att studera bibliotek under rubriken youtube.
Keski-Espoon kirjasto hade på sin hemsida ett antal youtube-videon, av vilka några antagligen skulle presentera biblioteket och aktiviteter som ordnats där. Efter sök på youtube, fick jag 23 träffar på Keski-Espoon kirjasto. De var samma som på hemsidan. Tyvärr måste jag konstatera (liksom i en tidigare uppgift) att de nästan genomgående var bildligt sett av dålig kvalitet och själva presentationerna verkade sanslösa, ibland direkt motbjudande. Det är att hoppas att inte biblioteket öder pengar på att göra dylika missfoster till presentationer...
På New York Public Library-sidorna fanns några videon, som antagligen skulle ha presenterat delar av samlingarna eller lokaliteterna, men tyvärr kunde jag inte få upp dem... Däremot, genom att på youtube-sidorna söka efter New York Public Library, fick jag 298 träffar. Tittade på några presentationer av bibliotekets samlingar. De var väl gjorda, proffsiga, bakgrundsmusik, informativa och på allt sätt njutbara att titta på.
Jag sökte på youtube även på Allen Dounty Public Library, fick 23 träffar, Välgjorda videon som presenterade bibliotekets verksamhet. Bl.a. en videoinbjudan till en intervjusession, samma intervjusession med professor Michael Stephens (!) och många videon som presenterar bibliotekets stora genealogiska verksamhet.
Alla biblioteken hade dessutom på sina hemsidor möjligheter till att fråga bibliotekarien, bloggar, chat-funktion, bad om allmänhetens förslag, kalendrar, dom allmänheten kunde pricka in lokala, okommersiella, tillställningar och händelser i. New York Public library hade också Homework Help-sidor med uppgifter om sådant som skolelever antagligen kan få i hemläxa i t.ex. historia...
Web 2.0 har funnit fotfäste i ovannämnda tre bibliotek.
De amerikanska videona var välgjorda och proffsiga. Säkert dyrt.
På basen av dessa tre biblioteks presentationsvideon kan jag bara säga att det är bäst att göra med besked, ordentligt om man gör, inte som i skräckexemplet Keski-Espoon kirjasto, som bara gav dålig eftersmak. Eftersom jag själv inte använder youtube, är det svårt för mig att säga vad nyttan kunde vara av göra dylika videon - de kan vara trevliga att visa, men kan sådana locka nya användare? Om jag vill gå och lyssna på Michael Stephens, måste jag först kunna läsa om det i en tidningsannons (då jag inte använder youtube), MEN efteråt kunde jag kanske nog vilja lyssna på intervjun på nytt i youtube (om jag får veta att den finns där)...
Viktig fråga: Vem förväntas titta på youtube och hitta bibliotekens videon där, vem är målgruppen?
söndag 1 mars 2009
Veckoartikel, uppgift 8.1
Denhär artikeln öppnade mina ögon för vad Bibliotek 2.0 egentligen är.
Vi har behandlat så många, för mig nya, web 2.0-tillämpningar och nyheter inom webteknologin att jag kommit att dra ett likhetstecken mellan användningen av dem i bibliotek och Bibliotek 2.0.
I artikeln sägs dock att essencen med Bibliotek 2.0 är en konstant, meningsfull förändring som inbjuder användarna att delta i tjänsterna och deras utvecklande. Enligt Bibliotek 2.0 skall man också försöka nå nya användare och betjäna de nuvarande på ett bättre sätt. Bibliotek 2.0 är en sammansättning av allt dethär. Bibliotek 2.0 skall vara en samlingsplats (via nätet eller fysiskt) där användarnas behov besvaras genom att erbjuda underhållning, information och möjligheten att skapa "egna grejor".
Vidare sägs det i artikeln att all service som framgångsrikt når kunderna, som utvärderas konstant och som använder sig av kundernas insatser är Bibliotek 2.0-service.
Allra sist nämns att många av Bibliotek 2.0-verktyg och idéer kommer från Web 2.0, men att många inte alls behöver ha något att göra med teknologi.
Artikeln var för mig en viktig påminnelse och undervisning. Dessutom är det trösterikt att veta att man kan bygga upp en Bibliotek 2.0-service utan att ha alla moderna teknologiska möjligheter och internetkunskap som krävs för att använda sig av web 2.0.
Vi har behandlat så många, för mig nya, web 2.0-tillämpningar och nyheter inom webteknologin att jag kommit att dra ett likhetstecken mellan användningen av dem i bibliotek och Bibliotek 2.0.
I artikeln sägs dock att essencen med Bibliotek 2.0 är en konstant, meningsfull förändring som inbjuder användarna att delta i tjänsterna och deras utvecklande. Enligt Bibliotek 2.0 skall man också försöka nå nya användare och betjäna de nuvarande på ett bättre sätt. Bibliotek 2.0 är en sammansättning av allt dethär. Bibliotek 2.0 skall vara en samlingsplats (via nätet eller fysiskt) där användarnas behov besvaras genom att erbjuda underhållning, information och möjligheten att skapa "egna grejor".
Vidare sägs det i artikeln att all service som framgångsrikt når kunderna, som utvärderas konstant och som använder sig av kundernas insatser är Bibliotek 2.0-service.
Allra sist nämns att många av Bibliotek 2.0-verktyg och idéer kommer från Web 2.0, men att många inte alls behöver ha något att göra med teknologi.
Artikeln var för mig en viktig påminnelse och undervisning. Dessutom är det trösterikt att veta att man kan bygga upp en Bibliotek 2.0-service utan att ha alla moderna teknologiska möjligheter och internetkunskap som krävs för att använda sig av web 2.0.
fredag 20 februari 2009
Övning 6.2 Sociala nätverk
Jag valde att söka efter bibliotek i Youtube, eftersom jag är med i den grupp som senare skall göra wikiarbete om youtube.
Youtube är för mig inte bekant från förut, men jag skrev in ordet bibliotek i sökrutan och väntade mig att få se vad biblioteken gör där.
Med sökordet KIRJASTO kom det upp många videon om olika Esbo-bibliotek. Även Kuhmo och Nokia fanns med, men Esbo var överlägset mest representerat.
"Sellon kirjaston esittelyvideo" var en proffsigt gjord presentation av biblioteket, dess utrymmen, verksamheten, tjänsterna, användningsmöjligheterna och olika aktiviteter. Imponerande! Videon var inte en amatörvideo, utan professionellt gjord med ljud och bakgrundsmusik, bilden var högklassig. Den var saklig, välfilmad och välklippt, informativ och inspirerande.En mycket angenäm upplevelse. God reklam för biblioteket i Esbo. Säkert inte en riktigt billig grej...
Däremot var "Keski-Espoon kirjasto 08-09" en nervös presentation av biblioteket. Snabba glimtar, snabb rörelse, mycket zooming. Jag blev riktigt andfådd av att titta på videon. Amatörmässig. Definitivt inte värd arbetet.
Sökordet BIBLIOTEK gav som första träff "Koningsbergs bibliotek". Undrar om det handlade om ett danskt bibliotek... I vilket fall som helst visade det sig vara en mycket väl gjord presentation av vad det finns i biblioteket, hur man gör som kund i biblioteket, vad man kan göra och en presentation av olika aktiviteter. Mycket välgjord video. En person verkade som ciceron, vilket gjorde videon mera personlig. Informativ och saklig presentation. Bra!
Sökordet LIBRARY kastade in mig i ett träsk av skräp. Massor av underhållning, underhållning och underliga hemvideon...
Bland de riktiga biblioteksvideona lyckades jag inte genom att snabbt ögna egenom rubrikerna hitta en enda intressant bibliotekspresentation eller något dylikt.
Däremot en intressant dokumentär om biblioteket i Alexandria, ett infopaket om framtidens bibliotek, "Libraries in 2010" och informationsvideon om t.ex. "Info Literacy 5. Using a Library Catalog".
Sökordet BIBLIOTHÈQUE överraskade med att ge, som det tycks mig, mest amatörvideon i genren Video Art, dvs. mer eller mindre konstnärligt färgade videon. "Nutidskonst". Några bibliotekspresentationer, som var ljudlösa och synnerligen trista: "Bibliothèque de Lessines" och "Bibliothèque Champlain - les collections". Den ena visade bibban utifrån, den andra hyllor efter hyllor...
Skillnaderna i materialet enligt språk kan ju bero på att jag inte kunde söka rätt, inte hade tålamod att titta på allt, blev mer och mer enerverad av allt skräp (i mitt tycke), som någon roar sig med att sätta in...
Youtube är för mig inte bekant från förut, men jag skrev in ordet bibliotek i sökrutan och väntade mig att få se vad biblioteken gör där.
Med sökordet KIRJASTO kom det upp många videon om olika Esbo-bibliotek. Även Kuhmo och Nokia fanns med, men Esbo var överlägset mest representerat.
"Sellon kirjaston esittelyvideo" var en proffsigt gjord presentation av biblioteket, dess utrymmen, verksamheten, tjänsterna, användningsmöjligheterna och olika aktiviteter. Imponerande! Videon var inte en amatörvideo, utan professionellt gjord med ljud och bakgrundsmusik, bilden var högklassig. Den var saklig, välfilmad och välklippt, informativ och inspirerande.En mycket angenäm upplevelse. God reklam för biblioteket i Esbo. Säkert inte en riktigt billig grej...
Däremot var "Keski-Espoon kirjasto 08-09" en nervös presentation av biblioteket. Snabba glimtar, snabb rörelse, mycket zooming. Jag blev riktigt andfådd av att titta på videon. Amatörmässig. Definitivt inte värd arbetet.
Sökordet BIBLIOTEK gav som första träff "Koningsbergs bibliotek". Undrar om det handlade om ett danskt bibliotek... I vilket fall som helst visade det sig vara en mycket väl gjord presentation av vad det finns i biblioteket, hur man gör som kund i biblioteket, vad man kan göra och en presentation av olika aktiviteter. Mycket välgjord video. En person verkade som ciceron, vilket gjorde videon mera personlig. Informativ och saklig presentation. Bra!
Sökordet LIBRARY kastade in mig i ett träsk av skräp. Massor av underhållning, underhållning och underliga hemvideon...
Bland de riktiga biblioteksvideona lyckades jag inte genom att snabbt ögna egenom rubrikerna hitta en enda intressant bibliotekspresentation eller något dylikt.
Däremot en intressant dokumentär om biblioteket i Alexandria, ett infopaket om framtidens bibliotek, "Libraries in 2010" och informationsvideon om t.ex. "Info Literacy 5. Using a Library Catalog".
Sökordet BIBLIOTHÈQUE överraskade med att ge, som det tycks mig, mest amatörvideon i genren Video Art, dvs. mer eller mindre konstnärligt färgade videon. "Nutidskonst". Några bibliotekspresentationer, som var ljudlösa och synnerligen trista: "Bibliothèque de Lessines" och "Bibliothèque Champlain - les collections". Den ena visade bibban utifrån, den andra hyllor efter hyllor...
Skillnaderna i materialet enligt språk kan ju bero på att jag inte kunde söka rätt, inte hade tålamod att titta på allt, blev mer och mer enerverad av allt skräp (i mitt tycke), som någon roar sig med att sätta in...
onsdag 18 februari 2009
Veckoartikeln, övn. 6.1
Libraries and Facebook av Jane Secker
Artikeln i sig tyckte jag var mera långtråkig läsning. Secker vill utreda hur man upplever användningen av Facebook i professionella sammanhang bland biblioteksproffs. Det visar sig att många forskare, biblioteksproffs och bibliotekarier inte tycker att bliblioteken har någon egentlig professionell nytta av att fungera på Facebook. Också biblioteksanvändarna tycks (i en undersökning) vara av den åsikten att biblioteken inte får tilläggsvärde av att erbjuda sociala nätfunktioner.
Däremot tycker de flesta att Facebook har ett värde som socialt diskussionsforum, privat eller kolleger emellan.
Det tycks finnas en hel massa Facebook-applikationer som har med bibliotek att göra. Facebook är inte den enda sociala funktionen på nätet, som biblioteken kunde ha nytta av, men enligt undersökningen är Facebook den enklaste att ta i användning.
Secker vill med sin utredning också ge rekommendationer hur biblioteken kunde och skall förhålla sig då de bestämmer sig för att gå på nätet. Råden som ges i slutet av artikeln är sådana som gäller alla nätanvändare:
- studera säkerhetsföreskrifterna och skyddet av personlig integritet.
- visa inte din personliga profil till vem som helst, överväg vilka uppgifter du ger ut
- utnyttja vännätet på Facebook, men acceptera inte okända, helt främmande som vänner
- överväg att bilda en grupp, det kunde vara till hjälp i framtiden för att föra fram biblioteket och dess tjänster.
- sätt gränser på för mycket tid du använder på Facebook.
Artikeln i sig tyckte jag var mera långtråkig läsning. Secker vill utreda hur man upplever användningen av Facebook i professionella sammanhang bland biblioteksproffs. Det visar sig att många forskare, biblioteksproffs och bibliotekarier inte tycker att bliblioteken har någon egentlig professionell nytta av att fungera på Facebook. Också biblioteksanvändarna tycks (i en undersökning) vara av den åsikten att biblioteken inte får tilläggsvärde av att erbjuda sociala nätfunktioner.
Däremot tycker de flesta att Facebook har ett värde som socialt diskussionsforum, privat eller kolleger emellan.
Det tycks finnas en hel massa Facebook-applikationer som har med bibliotek att göra. Facebook är inte den enda sociala funktionen på nätet, som biblioteken kunde ha nytta av, men enligt undersökningen är Facebook den enklaste att ta i användning.
Secker vill med sin utredning också ge rekommendationer hur biblioteken kunde och skall förhålla sig då de bestämmer sig för att gå på nätet. Råden som ges i slutet av artikeln är sådana som gäller alla nätanvändare:
- studera säkerhetsföreskrifterna och skyddet av personlig integritet.
- visa inte din personliga profil till vem som helst, överväg vilka uppgifter du ger ut
- utnyttja vännätet på Facebook, men acceptera inte okända, helt främmande som vänner
- överväg att bilda en grupp, det kunde vara till hjälp i framtiden för att föra fram biblioteket och dess tjänster.
- sätt gränser på för mycket tid du använder på Facebook.
söndag 15 februari 2009
Delicious-kontot
Nu har jag öppnat ett Delicious-konto: http://delicious.com/Margro
Jag beställde på fyra "ord": informationssökning, tiedonhaku, information search och information retrieval. De engelskspråkiga termerna skrev jag ihop och det fungerade hur bra som helst (dvs. jag skrev: informationretrieval, informationsearch). Jag fick "fynd" på information retrieval och information search, vilket tyder på att sökfunktionerna kunde "tyda" informationretrieval till information retrieval.
Själv upplevde jag inte Delicious-sidorna som speciellt trevliga och enkla, men det kan ju bero på att jag inte är så van med dylikt och är mera försiktig.
Jag beställde på fyra "ord": informationssökning, tiedonhaku, information search och information retrieval. De engelskspråkiga termerna skrev jag ihop och det fungerade hur bra som helst (dvs. jag skrev: informationretrieval, informationsearch). Jag fick "fynd" på information retrieval och information search, vilket tyder på att sökfunktionerna kunde "tyda" informationretrieval till information retrieval.
Själv upplevde jag inte Delicious-sidorna som speciellt trevliga och enkla, men det kan ju bero på att jag inte är så van med dylikt och är mera försiktig.
Veckoartikeln, övn. 5.1
Jakob Voss' artikel från år 2007, där han diskuterar huruvida taggning, folksonomier och annat dylikt är en återvändning till manuell indexing har vållat mig huvudbry.
Hela veckan har jag läst och åter läst artikeln och tyckt att den är svår och tung. Jag skyllde på att den var skriven för en insatt konferenspublik och främst fanns till för att sammanfatta alla till ämnet hörande referenser.
Först nu, inför sista inlämningsdagen av uppgiften, börjar jag bli du med texten...
Voss vill föra fram att taggning inte alls är en ny form av indexering och står inte i kontrast till tidigare metoder. Det säger ju sig självt att eftersom det indexerade materialet ändrat och upphovsmännen till det på nätet befintliga materialet ofta är gemene man, måste även indexeringen ske på ett nytt sätt.
Hur många personer som sätter in inlägg, skickar in bilder och videon på nätet idag skulle ge sig tid och möda att anlita ett kontrollerat indexeringssätt? Det är så mycket snabbare, bekvämare och naturligare att själv ge indexeringsorden, taggen.
Med det allt mer ökande materialet på nätet kunde något slag av kontroll och förenhetligande vara påkallat. Nu fungerar främst den av andra användare givna feedbacken som regulator och kontroll av taggning.
Hela veckan har jag läst och åter läst artikeln och tyckt att den är svår och tung. Jag skyllde på att den var skriven för en insatt konferenspublik och främst fanns till för att sammanfatta alla till ämnet hörande referenser.
Först nu, inför sista inlämningsdagen av uppgiften, börjar jag bli du med texten...
Voss vill föra fram att taggning inte alls är en ny form av indexering och står inte i kontrast till tidigare metoder. Det säger ju sig självt att eftersom det indexerade materialet ändrat och upphovsmännen till det på nätet befintliga materialet ofta är gemene man, måste även indexeringen ske på ett nytt sätt.
Hur många personer som sätter in inlägg, skickar in bilder och videon på nätet idag skulle ge sig tid och möda att anlita ett kontrollerat indexeringssätt? Det är så mycket snabbare, bekvämare och naturligare att själv ge indexeringsorden, taggen.
Med det allt mer ökande materialet på nätet kunde något slag av kontroll och förenhetligande vara påkallat. Nu fungerar främst den av andra användare givna feedbacken som regulator och kontroll av taggning.
söndag 8 februari 2009
YouTube som sökmaskin
Jag hör till grupp 2 med wikiuppgiften YouTube och JasonTV. Som kursuppgift skall jag med Gunilla P fundera på sökningar i web 2.0. Därför tänkte jag nu slå två flugor med en smäll. Jag kom på två artiklar som båda tar upp frågan huruvida YouTube håller på att bli en sökmaskin att räkna med:
The New York Times (18.1.2009, http://www.nytimes.com/2009/01/18/business/media/18ping.html), "At First, Funny Videos. Now, a Reference Tool" av Miguel Helft samt
InternetActu (11.12.2008, http://www.internetactu.net/2008/12/11/quand-youtube-remplacera-google/), "Quand YouTube remplacera Google" av Hubert Guillaud .
I artiklarna konstateras att youTube har blivit den näststörsta sökmaskinen, efter Google och före Yahoo! Det är främst ungdomar och unga vuxna som använder sig av YouTube som sökmaskin. YouTube håller på att bli en videoencyclopedi.
Å andra sidan kan man fråga sig om YouTube alls kan räknas som sökmaskin, eftersom den inte själv söker upp material från nätet utan innehållet bildas enbart av bilder som användarna lagt in - och som de taggat själv.
Google, som ju numera äger även YouTube, har indexeringsverktyg för auditivt material och utveckling sker på området för visuell indexering.
Det finns videomaterial av alla de slag på YouTube, men vad sökningar gäller kan man räkna med att få fler träffar på populära eller mediesexiga ämnen och ord än mera traditionella/seriösa ämnen.
Frågan som artikelskrivarna ställer sig är huruvida YouTube kan mäta sig med de mera traditionella/textuella sökmaskinerna. Är det en mänsklig generationsfråga?
The New York Times (18.1.2009, http://www.nytimes.com/2009/01/18/business/media/18ping.html), "At First, Funny Videos. Now, a Reference Tool" av Miguel Helft samt
InternetActu (11.12.2008, http://www.internetactu.net/2008/12/11/quand-youtube-remplacera-google/), "Quand YouTube remplacera Google" av Hubert Guillaud .
I artiklarna konstateras att youTube har blivit den näststörsta sökmaskinen, efter Google och före Yahoo! Det är främst ungdomar och unga vuxna som använder sig av YouTube som sökmaskin. YouTube håller på att bli en videoencyclopedi.
Å andra sidan kan man fråga sig om YouTube alls kan räknas som sökmaskin, eftersom den inte själv söker upp material från nätet utan innehållet bildas enbart av bilder som användarna lagt in - och som de taggat själv.
Google, som ju numera äger även YouTube, har indexeringsverktyg för auditivt material och utveckling sker på området för visuell indexering.
Det finns videomaterial av alla de slag på YouTube, men vad sökningar gäller kan man räkna med att få fler träffar på populära eller mediesexiga ämnen och ord än mera traditionella/seriösa ämnen.
Frågan som artikelskrivarna ställer sig är huruvida YouTube kan mäta sig med de mera traditionella/textuella sökmaskinerna. Är det en mänsklig generationsfråga?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
